Jag ska alltså spendera fyra dagar hemma hos min fina familj i Stockholm (yeeey, jag och Ida är i samma stad! Dubbeldejt hos Frisören väntar imorgon!).
Detta innebär dock en stor utmaning, då jag inte längre kan ha full kontroll över vad som finns i kyl, frys, skafferi och stekpannor. Givetvis har en lillebror fyllt år i dagarna, och resterna av mamsens uuuhuuuhuuuunderbara citronpaj står och lockar förföriskt i kylen... Då känns LCHF dessvärre lite som ett straff. Men samtidigt så försöker jag vända på det och ge mig själv och min ståndaktiga karaktär en uppmuntrande klapp på axeln. Kan jag stå emot den citronpajen, och potatisklyftorna till middagen, då kommer jag kunna stå emot allt!
Åh, nämnde jag förresten att min far har bakat bröd? Mumsigt surdegsbröd med perfekt skorpa och fluffigt fluff...
Men jag åt ägg&bacon till frukost, omelett med hamburgerkött och ost till lunch... och sen mådde jag ganska illa av alla ägg. Men en långpromenad i den typ meterhöga snön skapade ny hunger och middagen bestod av fläskfilé, sallad och bearnaisesås. Notera att alla andra alltså även åt potatisklyftor som luktade gudomligt när de kom ur ugnen... MEN! Jag är trots utebliven potatis behagligt mätt och mycket belåten. Så nått rätt gör jag nog ändå!
/Julia
Be strong!
SvaraRaderaStå emot, en dag är även du där så du kan få smaka vilken jackpot!